Category: Recklinghausen

Otursfågel…..

Känner mig som en otursfågel eller något åt det hållet, inte haft en enda månad med full närvaro på jobbet på månader. Har det inte varit mitt hopparknä som läkaren säger det är, så har jag varit sjuk och nu nacken/ryggen/armarna. Började igår men stack till jobbet ändå men det blev bara värre och värre smärta så idag blev det att stanna hemma och dessutom ingen ordentlig sömn. Smärtan börjar uppe på ryggen går upp i nacken och ner i armarna, hoppas fan på att det ger sig snart är andra gången detta händer och smärtan är verkligen skithög man vill spy och får yrsel av smärtan.

Annars händer inte så mycket och inte hänt så mycket vi har typ varit sjuka hela vintern eller rättare sagt jag och B T åkte på en förkylning och feber söndes-igår bara så han har haft tur. Sist vi var och lämnade L passade vi på att gå på A6 och handlade skor och det var jag som köpte de billigaste T köpte två par dessutom var bägge hans dyrare än mina o B men B var rätt dyra dem med. Ett par äkta converse, han visste vad han ville ha sprang rätt fram till dem och sa att det var dem han ville ha. När jag sa men du kan ju inte knyta då bad han mig visa och förklara så jag gjorde det och sen knöt han dem själv, så visst kunde han om man bara visade honom så då fick det bli dem till honom. Så är rätt stolt över honom, dock är det lära sig cykla ordentligt för honom som gäller nu, han totalvägrar lära sig detta och trillar hela tiden när han ska svänga eller stanna  dock kan han cykla rakt fram. Han säger att han ska lära sig cykla när han är stor, han är lite mesig och inte vågar sig på vissa saker som just att cykla.

Till helgen är det vår helg med L rätt kul, i och med vi varit sjuka så pass mycket har vi missat flera av dessa helger, får se har lust att hityta på något med dem så får se blir kanske lekland eller bio med dem eller om de kommer på nått själva de vill att vi alla hittar på. Dock blir det handla ytterligare ett par skor till B då han enbart har ett par skor som passar och vill gärna ha två par då ungar ofta blöter ner skorna eller något åt det hållet. Så det får bli en vända till stan om nu smärtan försvinner nån gång, den känns värre när jag står upp och ännu värre om jag lyfter något.

Fått order av T att är det inte bättre imorrn måste jag ringa läkaren, vilket jag avskyr är fan hos läkaren flera gånger om året, men va fan är ju säkert vanlig nackspärr men i och med jag har en knuta på ryggen så anser T att det kan vara den. Fast är la bara att lyda för annars göra han det åt mig eller kör mig till akuten så typiskt honom. Visst han har haft rätt flera gånger om när jag haft ont så har det varit en knutjävel som jag fått operera bort men de kommer ju nya stup i ett känns det som och han har inte alltid rätt.

Var ett tag sedan

Inte haft orken eller lusten att skriva här, jobbat heltid sedan vi kom hem från Finland och hunnit med en Iron Maiden konsert i Sthlm men säger aldrig mer friends arena. Varit sjuk en del oxå, en veckas värk i rygg och nacke och nu denna veckan dunder förkylning med undertemp och illamående och nån spya, mindre kul.

Röntgade ryggen när vi kom hem från Finland och de hittades en knuta så remiss skickades till Jönköping men de kunde inte hantera det så remiss till Linköping istället men fick svaret i måndags att det inte var nödvändigt med en operation så länge jag inte får problem med knutan. Fast hur vet man att det är den knutan som ger problem vet ju inte ens var på ryggen den sitter?  Ska iallafall röntgas regelbundet numera sa läkaren, så får se om det hålls.

På torsdag är det dax för B att gå till ögonläkaren igen (han går där en gång om året), vilket han inte är så förtjust i för han minns ögondropparna som gjorde ont. Jag har ju även gått hos läkaren regelbundet för kontroller för recklinghausen och astman så jag vet hur det är, så jag gav han valet att välja läkaren i Värnamo eller i Jönköping så han valde Jönköping. Anledningen jag gav honom valet var för att jag ser till att vi hittar på något kul samtidigt så att han har något att se fram emot och i detta fallet var det A6 han ville till.  Så torsdag blir en mor och sondag, blir ta bussen tidigt och gå på A6 först i och med att han inte ska vara hos läkaren förrän strax innan tre och sen ska vi ju ta bussen hem med.

Ikväll blir det grilla, även fast jag inte är så pepp på det, är fortfarande inte helt frisk eller helt och helt mår illa och vill spy så fort jag bara står upp klarade knappt av att duscha innan utan att nästan spy. Så känns jobbigt gå från förkylning till detta är jag hellre dunderförkyld igen. Har iallafall varit smart nog att inte försöka jobba under veckan utan sjukat mig utan att ens försöka för en gångs skull.

Måste bara säga angående min borderline nu när jag såg den kategorin, den känner jag typ inte av över huvud taget längre, aldrig mått så bra som jag gör nu på hur många år som helst, visst får dåliga dagar fortfarande men det blir bara mer o mer sällan och alla har ju dåliga dagar även dem som inte har diagnosen som jag har.

Jag har verkligen lyckats med mitt liv, jag har nått alla mina mål jag strävat åt!

Operationen

Operationen är genomförd men aldrig igen säger jag, för det första fungerade inte bedövningen så när jag hojtade till aaj för helvete så brast de bara ut gör det ont och jag bara ja som fan, så då fick jag ytterligare bedövningssprutor som gjorde förbannat ont. Dock fungerade de ändå inte utan jag kände en hel del men bad dem bara få det avklarat så jag kunde dra därifrån. Blev två knutor fattigare och hoppas de tog rätt knuta på höger sida, för har ju flera stycken där men visste själv inte med säkerhet vilken det var men de tog den största av dem och den på höger visste jag och den var enorm. Dessutom bröt både läkaren och han som assisterade läkaren och han som assisterade snackade dessutom ett annat språk med läkaren (men han svarade åtminstone på svenska). Den assisterade visste inte vad som var blodkärl eller ínte så de stod och diskuterade om det var blodkärl eller inte stup i ett och de ryckte och slet och tryckte/hängde på mina revben och hade ett helvete att komma åt knuthelvetena.

Efter operationen träffade jag Peter som jag aldrig hade träffat tidigare men snackat med på msn i flera år med. Han var skittrevlig och omtänksam, han tog bilen för att hämta mig på stationen i och med jag var nyopererad så körde vi till fiket en liten bit bort och så bjöd han dessutom mig på fikat. När vi väl satt där så ringde jobbet och ville jag skulle jobba kväll men jag sa som det var och tackade nej utan att tveka för jag blev ju ordinerad att vara hemma och ta det lugnt ett par dagar. Efter latten var slut begav vi oss till en kinarestaurang och tog vars två öl som även han bjöd på och sedan bar det av hemåt för mig och väl då hade jag fått ont på riktigt och kände mig verkligen nyopererad. Dock hindrade inte det mig från att laga maten när vi kom hem utan jag ställde mig och gjorde en riktigt god medelhavspasta. Får se att träffa Peter igen för han var riktigt trevlig och var skitskönt att verkligen umgås med någon är ju inte många vänner jag har här uppe som är mina vänner (är typ bara en jag umgås med här) så får hoppas jag inte skrämde skiten ur honom.

Att jag precis har opererats har hindrat mig men har dock fått någon tillsägelse av T att ta det lugnt och inte bära en massa. Har tvättat, vikt tvätt burit en jävla massa tvätt lagat mat typ alla dagar och tagit hand om ungarna, lämnat/hämtat B på dagis och idag knuffat bilen (den vägrade starta så vi fick knuffa ut den på bilen så att vi kunde starta den med startkablar).

I helgen har vi haft Ari och Sanna (T:s bror o hans dotter) på besök och de stannar till förmodligen Tisdag. Var dessutom vår helg med Leon så har verkligen haft fullt hus med livliga grabbar. Annars har det väl inte hänt så mycket, funderar på att åka ner till Skåne nästa helg saknar familjen och vännerna så hoppas på det blir en tur ner dit så skall försöka övertala min gubbe till det!

LouiseBrooks theme byThemocracy