Var ett tag sedan

Inte haft orken eller lusten att skriva här, jobbat heltid sedan vi kom hem från Finland och hunnit med en Iron Maiden konsert i Sthlm men säger aldrig mer friends arena. Varit sjuk en del oxå, en veckas värk i rygg och nacke och nu denna veckan dunder förkylning med undertemp och illamående och nån spya, mindre kul.

Röntgade ryggen när vi kom hem från Finland och de hittades en knuta så remiss skickades till Jönköping men de kunde inte hantera det så remiss till Linköping istället men fick svaret i måndags att det inte var nödvändigt med en operation så länge jag inte får problem med knutan. Fast hur vet man att det är den knutan som ger problem vet ju inte ens var på ryggen den sitter?  Ska iallafall röntgas regelbundet numera sa läkaren, så får se om det hålls.

På torsdag är det dax för B att gå till ögonläkaren igen (han går där en gång om året), vilket han inte är så förtjust i för han minns ögondropparna som gjorde ont. Jag har ju även gått hos läkaren regelbundet för kontroller för recklinghausen och astman så jag vet hur det är, så jag gav han valet att välja läkaren i Värnamo eller i Jönköping så han valde Jönköping. Anledningen jag gav honom valet var för att jag ser till att vi hittar på något kul samtidigt så att han har något att se fram emot och i detta fallet var det A6 han ville till.  Så torsdag blir en mor och sondag, blir ta bussen tidigt och gå på A6 först i och med att han inte ska vara hos läkaren förrän strax innan tre och sen ska vi ju ta bussen hem med.

Ikväll blir det grilla, även fast jag inte är så pepp på det, är fortfarande inte helt frisk eller helt och helt mår illa och vill spy så fort jag bara står upp klarade knappt av att duscha innan utan att nästan spy. Så känns jobbigt gå från förkylning till detta är jag hellre dunderförkyld igen. Har iallafall varit smart nog att inte försöka jobba under veckan utan sjukat mig utan att ens försöka för en gångs skull.

Måste bara säga angående min borderline nu när jag såg den kategorin, den känner jag typ inte av över huvud taget längre, aldrig mått så bra som jag gör nu på hur många år som helst, visst får dåliga dagar fortfarande men det blir bara mer o mer sällan och alla har ju dåliga dagar även dem som inte har diagnosen som jag har.

Jag har verkligen lyckats med mitt liv, jag har nått alla mina mål jag strävat åt!

No Comments

No comments yet.

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI

Leave a comment

LouiseBrooks theme byThemocracy